Lars-Åke Janzon

"Bevara Beckholmens blomster" skrev Per Sigurd Lindberg i Svensk Botanisk Tidskrift 1995. Det påståendet är sannolikt relevant även i nuläget, men för att undersöka om ovanstående förutsättningar fortfarande finns så besökte jag i botanisk syfte tillsammans med Torgny Görsün, Beckholmen i oktober 2009, samt sex besök under 2010 (maj, juni, juli, augusti, september och oktober).
Efter alla besök på ön håller jag med Per Sigurd, och tycker att Beckholmens flora är väl värd att bevara. Floran utmärks av att den är föränderlig, vilket man kan, och ska, förvänta sig på ett ruderatområde, och av att ön även är den äldsta barlastplatsen i Stockholm. Ruderatväxter kallas sådana växter som gärna finns där marken och dess naturliga flora störts av människor och deras hantering. Jord- och sandlagren rörs hela tiden om, så att nya växter har möjlighet att blomstra. Många frön kan ligga länge i jorden innan de får möjlighet att gro. Som barlastplats har Beckholmen i det närmaste tjänat ut, så det är inte troligt att särskilt många nya arters frön kommer den vägen. Många arter blommar endast ett kort tag, kanske endast en säsong, medan andra står kvar betydligt längre. Beckholmens mest bekanta växt är antagligen den sällsynta knippnejlikan, Dianthus armeria, som fortfarande finns kvar i små bestånd. Dessvärre växer arten innanför stängslen så en intresserad allmänhet har ytterligt svårt att se den. 2009 hittades malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia, men den verkar vara borta 2010. En för Beckholmen ny art hittades i juni 2010, nämligen en klen individ av den sällsynta strandkrassingen, Lobularia maritma. Dessa fynd visar att floran i vissa fall består, men att den hela tiden är konkurrensutsatt och att nya arter hela tiden kommer och går. Förutsättningarna att hitta nya växter är fortfarande goda eftersom Beckholmens skeppsområde är sandigt, stenigt, skräpigt, skrotigt och torrt. Det är därför viktigt att inga vägar permanentas utan att det får fortsätta att vara sandigt och torrt så att markskiktet kan fortsätta att röras om. Detta medför att det ständigt är mycket spännande att besöka Beckholmen eftersom nya arter dyker hela tiden upp.

Sedan oktober 2010 är knippnejlikorna som växte vid nordöstspetsen av den mellersta dockan placerade i exil på Skansen under den tid som saneringen tar. Meningen är att återintroducera knippnejlikorna när saneringen är klar. Saneringsarbetet kommer troligen att medföra stora omvälvningar av jord- och sandmassorna varför man torde förvänta sig en delvis ny, eller kanske nygammal, flora. En botanisk inventering av Beckholmen efter saneringen är nödvändig för att få ett grepp om dess flora. När växtligheten sedan någorlunda stabiliserats behöver man sannolikt inte göra någon regelrätt inventering, men en uppgradering av arterna kan däremot göras ofta, kanske varje år.

Artlista, örter (a = allmän, ta = tämligen allmän, e = enstaka)

Stensöta, Polypodium vulgare ta
Brännässla, Urtica dioica e
Hästskräppa, Rumex aquaticus e
Bergsyra, Rumex acetosella ta
Lövbinda, Fallopia dumetorum e
Svinmålla, Chenopodium album e
Vårarv, Cerastium semidecandrum e
Purpurklätt, Lychnis coronaria 1 ex
Backglim, Silene nutans e
Smällglim, Silene vulgaris, ta
Såpnejlika, Saponaria officinalis, ta
Backnejlika, Dianthus deltoides e
Knippnejlika, Dianthus armeria 3 små bestånd
Smörblomma, Ranunculus acris a
Svalört, Ranunculus ficaria a
Skelört, Chelidonium majus e
Sibirisk nunneört, Corydalis nobilis e
Löktrav, Alliaria petiolata a
Ryssgubbe, Bunias orientalis a
Åkerkårel, Erysimum cheiranthoides e
Sommargyllen, Barbarea vulgaris a
Pepparrot, Armoracia rusticana ta
Strandkrassing, Lobularia maritma 1 ex (Thomas Karlsson, NRM, det)
Backskärvfrö, Thlaspi caerulescens ta
Kärleksört, Hylotelephium telephium ta
Gul fetknopp, Sedum acre ta
Mandelblom Saxifraga granulata e
Svarta vinbär, Ribes nigrum e
Krusbär, Ribes uva-crispa e
Vresros, Rosa rugosa e
Gåsört, Argentea anserina e
Femfingerört, Potentilla argentea ta
Tysk fingerört, Potentilla thuringiaca ej tillräckligt undersökt
Finsk fingerört, P. intermedia e
Styv fingerört, P. recta ej tillräckligt undersökt
Vårfingerört, Potentilla crantzii ta
Revfingerört, Potentilla reptans e
Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus ta
Kråkvicker, Vicia cracca ta
Duv- eller sparvvicker, Vicia hirsuta/tetrasperma e (ej artbestämd)
Häckvicker, Vicia sepium e
Gulvial, Lathyrus pratensis e
Vit sötväppling, Melilotus albus e
Humleluzern, Medicago lupulina e
Luzern, Medicago sp. ta
Vitklöver, Trifolium repens ta
Harklöver, Trifolium arvense e
Rödklöver, Trifolium pratense e
Skogsklöver, Trifolium medium e
Käringtand, Lotus corniculatus ta
Stinknäva, Geranium robertianum ta
Skuggnäva, Geranium pyrenaicum e
Blekbalsamin, Impatiens parviflora e
Äkta johannesört, Hypericum perforatum e
Styvmorsviol, Viola tricolor e
Mjölkört, Epilobium angustifolium a
Kirskål, Aegopodium podagraria a
Hundkäx, Anthriscus sylvestris e
Palsternacka, Pastinaca sativa e
Gullviva, Primula veris e
Strandtrift, Armeria maritima e
Stormåra, Galium album a
Åkervinda, Convolvulus arvensis e
Blåeld, Echium vulgare e
Vårförgätmigej, Myosotis stricta e
Åkerförgätmigej, Myosotis arvensis e
Vitplister, Lamium album ta
Besksöta, Solanum dulcamara e
Kungsljus, Verbascum thapsus e
Flenört, Scrophularia nodosa e
Gulsporre, Linaria vulgaris ta
Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea e
Teveronika, Veronica chamaedrys e
Groblad, Plantago major a
Svartkämpar, Plantago lanceolata e
Mindre blåklocka, Campanula rotundifolia e
Knölklocka, Campanula rapunculoides e
Tusensköna, Bellis perennis a
Kanadabinka, Conyza canadensis e
Malörtsambrosia, Ambrosia artemisiifolia 1 ex 2009
Röllika, Achillea millefolium ta
Prästkrage, Leucanthemum vulgare e
Baldersbrå, Tripleurospermum perforatum e
Gatkamomill, Matricaria suaveolens e
Renfana, Tanacetum vulgare ta
Gråbo, Artemisia vulgaris a
Korsört, Senecio vulgaris e
Hästhov, Tussilago farfara ta
Mindre kardborre, Arctium minus e
Ullkardborre, Arctium tomentosum ta
Åkertistel, Cirsium arvense ta
Vägtistel, Cirsium vulgare e
Höstfibbla, Leontodon autumnale e
Skogssallat, Mycelis muralis e
Parksallat, Cicerbita macrophylla e
Harkål, Lapsana communis e
Taggsallat, Lactuca serriola e
Maskrosor, Taraxacum spp
Flockfibbla, Hieracium umbellatum e
Pärlhyacint, Muscari botryoides ta
Gräslök, Allium schoenoprasum e
Påsklilja, Narcissus pseudonarcissus e
Pingstlilja, Narcissus poeticus e
Tulpan, Tulipa gesneriana e
Krollilja, Lilium martagon a
Stjärnstarr, Carex echinata e
Fårsvingel, Festuca ovina ta
Lundgröe, Poa nemoralis ta
Hundäxing, Dactylis glomerata a
Luddlosta, Bromus hordaceus e
Kvickrot, Elytrigia repens e
Kruståtel, Desachampsia flexuosa ta
Bergrör, Calamagrostis epigejos e
Rörflen, Phalaris arundinacea e

Eftersökta, men ej återfunna

Tiggarnöt, Tribulus terrestris
Småflenört, Scrophularia canina
Ulltistel, Onopordum acanthium
Speltvete, Triticum spelta
Grå kavelhirs, Setaria viridis (= ?pumila)

Artlista, träd och buskar

Knäckepil, Salix fragilis
Sälg, Salix caprea
Björk, Betula pendula
Ek Quercus robur, 3 små ex
Alm, Ulmus glabra
Berberis, Berberis vulgaris
Mahonia, Mahonia aquifolium
Oxel, Sorbus intermedia
Körsbär, Prunus avium
Hagtorn, Crataegus sp
Sydgullregn, Laburnum anagyroides
Häckkaragan, Caragana arborescens
Lönn, Acer platanoides
Hästkastanj, Aesculus hippocastanum
Lind, Tilia cordata,
Ask, Fraxinus excelsior
Syren, Syringa vulgaris
Fläder, Sambucus nigra
Smällbär, Symphoricarpus albus